Är så nervös av väntan så i stället för att vänta på att de skulle ringa från Solstadens smådjursklinik så ringde jag dem idag, och det var tur det sa hon som jag fick prata med, för de har ganska mycket att göra så det hade kunnat ta några dagar innan de ringt.

Jag fick op-tid den veckan jag ville ha det, en vecka jag är ledig mycket och kan vara hemma med henne. Torsd. den 10 dec. blev det och då är jag ledig och kan vara hemma hos Zeldisen i allafall fyra dagar, känns skönt.

Hoppas, hoppas, hoppas nu att det är snälla tumörer, jag vet inte vad jag gör annars. Jag blir galen bara av att tänka tanken på att mista henne!

Det går rätt bra att skingra tankarna när man har något för sig och har människor att prata med, men just nu är jag ensam hemma och då kryper det på mig och tårarna kommer...